La Serena-Valle Elqui-Quebrada Seca-Los Vilos-Papaduo-Valparaiso.

Sa har vi natt varldsarvsstaden Valparaiso. En avlagsen hagring som plotsligt blivit verklighet. I forrgar passerade vi 3000 cyklade km. Vara ben stumnar efter en stunds stillasittande och gamla skador gor sig paminda. Vi har cyklat 8 dagar i strack och kanner oss val varda nagra vilodagar.


Skordetid. Druvklasarna hanger tunga pa de tunna rankorna. Henning hall sig framme och fick tre klasar piscodruvor!


Puclaro-dammen. Standiga vindar nerifran havet gor platsen idealisk for kitesurfning.


Utan floden skulle Elqui-dalen vara ett okenlandskap. Druvsorter som trivs i Centralasien trivs ocksa har. Eller som vintillverkaren sa odmjukt uttryckte det: mitt vin ar av samma sort som det Jesus drack under den sista maltiden.




Langst upp langs Rio Elqui. Dalen trangre men ytterst effektivt uppodlad.


Med tillatelse plockar jag de vildvuxna druvorna pa hostelets bakgard.

Granatapple fran samma bakgard.


Citrustrad utanfor piscodistilleriet Los Nichos. Det fanns aven persiko, aprikos och avocado trad. Exotiska kaktusfrukter kallade Copao och Tuna. Luften ar mattad av jasningsangorna fran piscon som ligger och mognar i ektunnor.


Vissa druvor blir russin. Soltorkade som sina Californien kusiner.


Mr Baldwin. 60+ med langfardscykling och segelflygning som intressen pa aldre dagar. Jag ar avundsjuk pa hans minibackspegel monterad pa solglasogonen. OERHORT trevlig amerikan.



Nar vi lamnar Valle Elqui och fortsatter ner langs kusten breder ett Westerninspirerat landskap ut sig. Kaktusar och rancher med hastar och getter i de grona oaserna i sankorna.


Strandliv i Papaduo. Nu nar turisterna lamnat den lilla byn for sasongen ar det fiskare och masar som leker i havet.


Fruktgurka, smakar melon. (Ar gurka en melon utan smak?)


Vi har nu kommit till den mer bebodda delen av Chile. Kusttomterna tacks av miljonvillor, golfbanor och tennisklubbar. Santiagobornas sommarvist. Vagarna trafikeras inte bara av pickups och lastbilar. Personbilar och flertalet cyklister pa smackra, valsmorda racercyklar passerar oss numera.

Vara cyklar ar ocksa valsmorda! Hor och hapna. Hjalm pa, klart bakat, skott kommer. 72 KM/H. Henning har aterstallt ordningen och sjalvfortroendet. Anita bitter forlorare med 71 km/h.

Varje gang vi tar en vilodag blir frukosten lite battre. Vi koper smor till mackorna, mjolk till kaffet och nybakat brod. For att transportdagarna inte skall kannas som perioder av spakning har vi torrmjolk, nescafe, tepasar och marmeladburkar.

Pittoreska halsningar fran Anita och Henning.

PS. Grattis Sebastian och alla ni andra som har fyllt ar. Det ar svart att hanga med nu nar Facebook envisas med att vara pa spanska.

Om det inte framgick sa undrar vi fortfarande vad ni ALLA har for sommarplaner!? DS.