Valparaiso och Santiago

Vi kan forsta att Valparaiso blivit utnamnd till varldsarv. Staden ar helt enkelt underbar. Ett sydamerikanskt Paris. Vissa kvarter till och med overtrumfar sin europeiska motsvarighet. Tank Montmartre med havsutsikt och farglagt i en regnbage av pasteller, tranga och stupande kullerstensgator, fasader tackta av konstfull graffiti och fonster med prunkande blomsterlador. Vi bodde i kvarteret Cerro Alegre i ett hostel med gammaldags brodrost, vardinna med Babsan-glasogon, hogt i tak och en huskatt dopt efter drinken Piscola. Dagarna borjade med langa sovmorgnar dar vi vaknade av ett solfyllt rum och klarbla himmel, sedan frukost med ugnsvarmt brod fran kvartersbageriet pa hornet. Efter frukost gick vi runt i kvarteren, fotograferade, kopte lite picknick och slog oss ner i nagon park.








Efter nagra dagar i Valparaiso cyklade vi vidare till Santiago.


Efter 2 timmars klattring kommer vi fram till tunneln och mots av "Forbjudet for Cyklar"-skylten. Nar vi inte vill vanda och aka tillbaka till en lamplig avtagsvag sa forsoker vi att lifta igenom. Till slut kommer tva racer-cyklister och hjalper oss genom att ringa i SOS-telefonen och fa en sakerhetsbil att ta oss alla genom tunneln.


Lunch i Santiagos centrum. Ruffiga forortskvarter, hysterisk rusningstrafik och enkelriktade gator. Stadscyklingen skulle vi helst vilja slippa.

I Santiago hade vi turen att fa bo hos Kirsten och Seth. Tva langfardscyklister som slagit sig ner i Santiago efter sin senaste resa i januari. Vi fick kontakt med dem genom warmshowers.org, en varldsvid gastfrihetsformedlare for cyklare.


Kirsten och vi. Det blir mycket prat om cykling kring middagsbordet. Vi far hora om tva killkompisar som cyklar runt i Afrika med varsin tandemcykel och erbjuder vem som helst att hoppa pa och gora dem sallskap, och om en originell aldre hollandare som cyklat till och fran i over 20 ar och tycker att talt, kok och regnklader ar saker som kan avvaras. Seth far vi tyvarr inte tillfallet att traffa eftersom han haller pa att cykla ner till Ushuhaia.

Det har inlagget er lite forsenat. Sedan det skrevs har vi hunnit ta bussen fran Santiago ner till Puerto Montt i sodra Chile. Darifran har vi sedan cyklat over granspasset till Argentina och befinner oss just nu i Villa Angostura. Men om hur den etappen har varit skriver vi i nasta inlagg. Har ar dock en liten forsmak pa det som kommer:


Kram, Henning och Anna-Lotta