Karta med rutt.

Visa Kondorspaning med Henning och Lotta. på en större karta

Hej alla. Klicka på de blåa prickarna för extra info.

4996 km cykling.
3 liftningar. 2 bussar.

Kram H och A-L.

San Martin-Zapala-Neuquen-St Rosa-Buenos Aires

Det kanns som langesen sist vi skrev. Vi har nu korsat oken och Pampas, akt i Che Guevaras fotspar pa ruta 40, tavlat om vagutrymme med Argentinas kottransport pa ruta 5, slagit nya fart- och distansrekord och upplevt tidigare saknad gastfrihet.


Krater med vulkanen Lanin i bakgrunden, ruta 40.

Nytt gemensamt fartrekord ar 74 km/h, i sanslos medvind. Nytt distansrekord ar 143 km pa en dag, i samma sanslosa medvind.


Oljeborr i Argentinas oljebalte mellan Zapala och Neuquen.

Gastfriheten har varit overraskande stor de senaste veckorna. Framlingar har av nyfikenhet stannat efter vagen och sedan erbjudit oss husrum, tavlingsscyklister har behandlat oss som klubbmedlemmar och couchsurfing har antligen gett positiva svar. Vid middagsborden har vi lart oss massor om Argentinas historia, dagspolitik och kuriosa, som tex varfor argentinaren Ernesto Guevara fick smeknamnet Che av chilenarna. I Argentina ar che ett nonsensord i klass med typ eller ba, sa smeknamnet kommer fran hans argentinska satt att prata.


Agustin, var vard i Neuquen, larde oss hur man anlagger den perfekta grillkolen och hur man gor en mate.


Pa torra Pampas pumpas vattnet upp med vindkraft.


Gastfriheten var granslos hemma hos Patricia och Carlos.Carlos blev var raddare i noden da vi en dag drabbats av inte mindre en 5 punkteringar pa tva timmar. Mitt ute pa den ode landsvagen med forbrukade innerslangar och lagningslappar blev vi upplockade av provinsialveterinaren Carlos och sedan inbjudna till hans hem for middag och overnattning. Han berattade for oss om hans dagsverke: grav-test av 600 kor, manuellt saklart.


Strax utanfor Santa Rosa.


Ruta 5 loper mellan St Rosa och Buenos Aires. Byarna ligger langs jarnvagen. Ju narmare huvudstaden desto storre och mer utrustade samhallen. Espressomaskin pa bensinmacken, shoppingstrak i centrum och fina stadsparker. I Peuhajo far vi tipset att talta i den fina lugna parken, ett tips vi sen kommer att angra att vi foljde. Kl 01 00 blir vi brutalt uppvackta av att taltet badar i heljus och att en polisbil star och tutar irriterat for att mana oss att komma ut. Vi blir informerade att det ar forbjudet att talta men far tillatelse att stanna till morgonen. Vi varnas for brottslighet och far nodnumret till stationen. Sen ligger Lotta med handen pa mobilen och vantar pa soluppgangen. I dagsljuset inser vi att vi inte befinner oss i parkens utkant utan dess absoluta mitt, 20 m fran det stora monumentet.


Pa Pampas ater korna upp sig. Langvarig torka och ekonomiska restriktioner av kottexport gor bonderna missnojda med Kirchner-styret.


Akta gauchos pa vag att driva sina kor over landsvagen.


Lunchstopp med grillbuffe.

Parilla ar nu lattare att uppskatta helhjartat nar vi kan tacka nej till tarm, lever och njure.


Chivilcoys cykelklubb ager en husbil som vi fick sova i en natt.


Trafiksystemet i Buenos Aires utkant. Stadscykling ar ett maste, inget noje.

Vi ar nu vid vags ande, Buenos Aires! Ingen mer langcykling, bara stadsvandring. Pa sondag blir det fotbollsderby mellan San Lorenzo och Boca Juniors.

Puerto Montt - San Martin de los Andes.

Nu kanske det var lite svart att pa kartan forutspa varan resrutt. Det blev ju sa att vi tog buss 1000 km soderut fran Santiago till Puerto Montt. Detta for att fa uppleva flera av sydamerikas klimatregioner och inte bara okentorra mitten. Sjo- och floddistrikten i Chile visade sig uppfylla vara forvantningar.


Som Sverige nastan, fast med vulkaner! Har nere har de flera arstider ocksa, och omvant som det ar har vi nu host. Vara farhagor, och rapporter, for dagar av ihallande regn blev omedelbart omkullkastade da vi faktiskt endast har haft en formiddag av regn. Med host kommer aven kallare morgnar och tankar i bakhuvet om att den regnsvarta asfalten kanske ar glashal av is. An sa lange har vi klarat kylan med medhavd utrustning.


Sodra Chile befolkades pa 50-talet av utvandrande tyskar, aven Argentina var en popular plats att borja om pa nytt. Idag erbjuds man darfor kuchen och strudel langs efter vagarna i valtimmrade hus belagna i valtrimmade tradgardar.


Vi cyklar genom ett landskap som skulle kunnat vara kuliss for Jurassic Park eller Sagan om Ringen. Perfekta snotackta vulkaner, tat gron vaxtlighet, betande emuer och boljande vidstrackta vidder.


Som gjort for att sla upp sitt talt och vakna bland betande ungkalvar, och snabbt sla ihop prylarna pa morgonen da stangslet pryds av "Prohibido entrada, Recinto Privado"-skyltar.

Henning skingrar kalvar.

Efter en dag i sodra Chile upptackte vi att mojligheten fanns att redan dagen darpa kunde vi vara i Argentina. 40 km varierande cykling och tva batfarder sa skulle vi vara dar. Tanken var mycket lockande nar vi insag att vi bada kande oss lite oinspirerade att fortsatta upp i Chile i vantan pa att fa korsa gransen. Ett nytt land, nya saker att upptacka, battre vader och mentalt mycket narmare slutet i Buenos Aires. Tyvarr missade vi den forsta baten med 20 minuter (som anda hade krossat var budget), vi vande da tillbaka och bestamde oss for att bege oss mot nasta gransovergang. Tva dagars cykling bort. I efterhand angrar vi det verkligen inte, en av de finaste vagstrackorna fanns kvar att uppleva i Chile.



Langs routa 7 Lagos i Argentina. Mellan Villa La Angostura och San Martin de los Andes.







Efter manga dagdrommar om sommarens grillfester bestamde vi oss for att gora slag i saken redan nu. Pasta med tomatsas i all ara, men med 3 kilo grillkol, chorizo och den billigaste vintetran (7.45 kr/L) har vi nu en ny favorit.

Henning ar ocksa stolt att han till skillnad fran var argentinske campinggranne kan gora upp eld utan en svets!


Kolet rackte aven till grillad kyckling.

Tva dagars klattring med mer i packningen an tidigare satter sina spar. Henning borjar kanna sitt andra onda kna. Diagnos: slitet senfaste for quadriceps femoris(den stora cykelmuskeln). Nu behandlat med vila och diklofenac. Lottas kanner inte av nagra forslitningar, dock kraftigt mjolksyrepaslag oforskamt tidigt pa dagsetappen.

Sa dar. Mycket ogongodis. Imorgon ska vi borja avverka de sista 1700 km till Buenos Aires. Forst mot Zapalla och Neuquen, darefter mot platta Pampas.

Ett stort grattis till Hanna och Fadi, och deras nytillkomna! Vi vill se bilder.

Kram alla fran morbror Henning och blivande faster Lotta.

Valparaiso och Santiago

Vi kan forsta att Valparaiso blivit utnamnd till varldsarv. Staden ar helt enkelt underbar. Ett sydamerikanskt Paris. Vissa kvarter till och med overtrumfar sin europeiska motsvarighet. Tank Montmartre med havsutsikt och farglagt i en regnbage av pasteller, tranga och stupande kullerstensgator, fasader tackta av konstfull graffiti och fonster med prunkande blomsterlador. Vi bodde i kvarteret Cerro Alegre i ett hostel med gammaldags brodrost, vardinna med Babsan-glasogon, hogt i tak och en huskatt dopt efter drinken Piscola. Dagarna borjade med langa sovmorgnar dar vi vaknade av ett solfyllt rum och klarbla himmel, sedan frukost med ugnsvarmt brod fran kvartersbageriet pa hornet. Efter frukost gick vi runt i kvarteren, fotograferade, kopte lite picknick och slog oss ner i nagon park.








Efter nagra dagar i Valparaiso cyklade vi vidare till Santiago.


Efter 2 timmars klattring kommer vi fram till tunneln och mots av "Forbjudet for Cyklar"-skylten. Nar vi inte vill vanda och aka tillbaka till en lamplig avtagsvag sa forsoker vi att lifta igenom. Till slut kommer tva racer-cyklister och hjalper oss genom att ringa i SOS-telefonen och fa en sakerhetsbil att ta oss alla genom tunneln.


Lunch i Santiagos centrum. Ruffiga forortskvarter, hysterisk rusningstrafik och enkelriktade gator. Stadscyklingen skulle vi helst vilja slippa.

I Santiago hade vi turen att fa bo hos Kirsten och Seth. Tva langfardscyklister som slagit sig ner i Santiago efter sin senaste resa i januari. Vi fick kontakt med dem genom warmshowers.org, en varldsvid gastfrihetsformedlare for cyklare.


Kirsten och vi. Det blir mycket prat om cykling kring middagsbordet. Vi far hora om tva killkompisar som cyklar runt i Afrika med varsin tandemcykel och erbjuder vem som helst att hoppa pa och gora dem sallskap, och om en originell aldre hollandare som cyklat till och fran i over 20 ar och tycker att talt, kok och regnklader ar saker som kan avvaras. Seth far vi tyvarr inte tillfallet att traffa eftersom han haller pa att cykla ner till Ushuhaia.

Det har inlagget er lite forsenat. Sedan det skrevs har vi hunnit ta bussen fran Santiago ner till Puerto Montt i sodra Chile. Darifran har vi sedan cyklat over granspasset till Argentina och befinner oss just nu i Villa Angostura. Men om hur den etappen har varit skriver vi i nasta inlagg. Har ar dock en liten forsmak pa det som kommer:


Kram, Henning och Anna-Lotta

La Serena-Valle Elqui-Quebrada Seca-Los Vilos-Papaduo-Valparaiso.

Sa har vi natt varldsarvsstaden Valparaiso. En avlagsen hagring som plotsligt blivit verklighet. I forrgar passerade vi 3000 cyklade km. Vara ben stumnar efter en stunds stillasittande och gamla skador gor sig paminda. Vi har cyklat 8 dagar i strack och kanner oss val varda nagra vilodagar.


Skordetid. Druvklasarna hanger tunga pa de tunna rankorna. Henning hall sig framme och fick tre klasar piscodruvor!


Puclaro-dammen. Standiga vindar nerifran havet gor platsen idealisk for kitesurfning.


Utan floden skulle Elqui-dalen vara ett okenlandskap. Druvsorter som trivs i Centralasien trivs ocksa har. Eller som vintillverkaren sa odmjukt uttryckte det: mitt vin ar av samma sort som det Jesus drack under den sista maltiden.




Langst upp langs Rio Elqui. Dalen trangre men ytterst effektivt uppodlad.


Med tillatelse plockar jag de vildvuxna druvorna pa hostelets bakgard.

Granatapple fran samma bakgard.


Citrustrad utanfor piscodistilleriet Los Nichos. Det fanns aven persiko, aprikos och avocado trad. Exotiska kaktusfrukter kallade Copao och Tuna. Luften ar mattad av jasningsangorna fran piscon som ligger och mognar i ektunnor.


Vissa druvor blir russin. Soltorkade som sina Californien kusiner.


Mr Baldwin. 60+ med langfardscykling och segelflygning som intressen pa aldre dagar. Jag ar avundsjuk pa hans minibackspegel monterad pa solglasogonen. OERHORT trevlig amerikan.



Nar vi lamnar Valle Elqui och fortsatter ner langs kusten breder ett Westerninspirerat landskap ut sig. Kaktusar och rancher med hastar och getter i de grona oaserna i sankorna.


Strandliv i Papaduo. Nu nar turisterna lamnat den lilla byn for sasongen ar det fiskare och masar som leker i havet.


Fruktgurka, smakar melon. (Ar gurka en melon utan smak?)


Vi har nu kommit till den mer bebodda delen av Chile. Kusttomterna tacks av miljonvillor, golfbanor och tennisklubbar. Santiagobornas sommarvist. Vagarna trafikeras inte bara av pickups och lastbilar. Personbilar och flertalet cyklister pa smackra, valsmorda racercyklar passerar oss numera.

Vara cyklar ar ocksa valsmorda! Hor och hapna. Hjalm pa, klart bakat, skott kommer. 72 KM/H. Henning har aterstallt ordningen och sjalvfortroendet. Anita bitter forlorare med 71 km/h.

Varje gang vi tar en vilodag blir frukosten lite battre. Vi koper smor till mackorna, mjolk till kaffet och nybakat brod. For att transportdagarna inte skall kannas som perioder av spakning har vi torrmjolk, nescafe, tepasar och marmeladburkar.

Pittoreska halsningar fran Anita och Henning.

PS. Grattis Sebastian och alla ni andra som har fyllt ar. Det ar svart att hanga med nu nar Facebook envisas med att vara pa spanska.

Om det inte framgick sa undrar vi fortfarande vad ni ALLA har for sommarplaner!? DS.