Kondorspaning med Henning och Lotta

Skylt

2011-12-02T15:37:00.000-08:00

Detta gjorde min dag: På skyltmax bjuder de på en namnskylt. Gör det enda rätta, skaffa dig en namnskylt.
/H

Karta med rutt.

2009-05-22T10:12:00.000-07:00

Visa Kondorspaning med Henning och Lotta. på en större karta

Hej alla. Klicka på de blåa prickarna för extra info.

4996 km cykling.
3 liftningar. 2 bussar.

Kram H och A-L.

San Martin-Zapala-Neuquen-St Rosa-Buenos Aires

2009-05-08T12:52:00.000-07:00

Det kanns som langesen sist vi skrev. Vi har nu korsat oken och Pampas, akt i Che Guevaras fotspar pa ruta 40, tavlat om vagutrymme med Argentinas kottransport pa ruta 5, slagit nya fart- och distansrekord och upplevt tidigare saknad gastfrihet.

Krater med vulkanen Lanin i bakgrunden, ruta 40.

Nytt gemensamt fartrekord ar 74 km/h, i sanslos medvind. Nytt distansrekord ar 143 km pa en dag, i samma sanslosa medvind.

Oljeborr i Argentinas oljebalte mellan Zapala och Neuquen.

Gastfriheten har varit overraskande stor de senaste veckorna. Framlingar har av nyfikenhet stannat efter vagen och sedan erbjudit oss husrum, tavlingsscyklister har behandlat oss som klubbmedlemmar och couchsurfing har antligen gett positiva svar. Vid middagsborden har vi lart oss massor om Argentinas historia, dagspolitik och kuriosa, som tex varfor argentinaren Ernesto Guevara fick smeknamnet Che av chilenarna. I Argentina ar che ett nonsensord i klass med typ eller ba, sa smeknamnet kommer fran hans argentinska satt att prata.

Agustin, var vard i Neuquen, larde oss hur man anlagger den perfekta grillkolen och hur man gor en mate.

Pa torra Pampas pumpas vattnet upp med vindkraft.

Gastfriheten var granslos hemma hos Patricia och Carlos.Carlos blev var raddare i noden da vi en dag drabbats av inte mindre en 5 punkteringar pa tva timmar. Mitt ute pa den ode landsvagen med forbrukade innerslangar och lagningslappar blev vi upplockade av provinsialveterinaren Carlos och sedan inbjudna till hans hem for middag och overnattning. Han berattade for oss om hans dagsverke: grav-test av 600 kor, manuellt saklart.

Strax utanfor Santa Rosa.

Ruta 5 loper mellan St Rosa och Buenos Aires. Byarna ligger langs jarnvagen. Ju narmare huvudstaden desto storre och mer utrustade samhallen. Espressomaskin pa bensinmacken, shoppingstrak i centrum och fina stadsparker. I Peuhajo far vi tipset att talta i den fina lugna parken, ett tips vi sen kommer att angra att vi foljde. Kl 01 00 blir vi brutalt uppvackta av att taltet badar i heljus och att en polisbil star och tutar irriterat for att mana oss att komma ut. Vi blir informerade att det ar forbjudet att talta men far tillatelse att stanna till morgonen. Vi varnas for brottslighet och far nodnumret till stationen. Sen ligger Lotta med handen pa mobilen och vantar pa soluppgangen. I dagsljuset inser vi att vi inte befinner oss i parkens utkant utan dess absoluta mitt, 20 m fran det stora monumentet.

Pa Pampas ater korna upp sig. Langvarig torka och ekonomiska restriktioner av kottexport gor bonderna missnojda med Kirchner-styret.

Akta gauchos pa vag att driva sina kor over landsvagen.

Lunchstopp med grillbuffe.

Parilla ar nu lattare att uppskatta helhjartat nar vi kan tacka nej till tarm, lever och njure.

Chivilcoys cykelklubb ager en husbil som vi fick sova i en natt.

Trafiksystemet i Buenos Aires utkant. Stadscykling ar ett maste, inget noje.

Vi ar nu vid vags ande, Buenos Aires! Ingen mer langcykling, bara stadsvandring. Pa sondag blir det fotbollsderby mellan San Lorenzo och Boca Juniors.

Puerto Montt - San Martin de los Andes.

2009-04-19T12:43:00.000-07:00

Nu kanske det var lite svart att pa kartan forutspa varan resrutt. Det blev ju sa att vi tog buss 1000 km soderut fran Santiago till Puerto Montt. Detta for att fa uppleva flera av sydamerikas klimatregioner och inte bara okentorra mitten. Sjo- och floddistrikten i Chile visade sig uppfylla vara forvantningar.

Som Sverige nastan, fast med vulkaner! Har nere har de flera arstider ocksa, och omvant som det ar har vi nu host. Vara farhagor, och rapporter, for dagar av ihallande regn blev omedelbart omkullkastade da vi faktiskt endast har haft en formiddag av regn. Med host kommer aven kallare morgnar och tankar i bakhuvet om att den regnsvarta asfalten kanske ar glashal av is. An sa lange har vi klarat kylan med medhavd utrustning.

Sodra Chile befolkades pa 50-talet av utvandrande tyskar, aven Argentina var en popular plats att borja om pa nytt. Idag erbjuds man darfor kuchen och strudel langs efter vagarna i valtimmrade hus belagna i valtrimmade tradgardar.

Vi cyklar genom ett landskap som skulle kunnat vara kuliss for Jurassic Park eller Sagan om Ringen. Perfekta snotackta vulkaner, tat gron vaxtlighet, betande emuer och boljande vidstrackta vidder.

Som gjort for att sla upp sitt talt och vakna bland betande ungkalvar, och snabbt sla ihop prylarna pa morgonen da stangslet pryds av "Prohibido entrada, Recinto Privado"-skyltar.

Henning skingrar kalvar.

Efter en dag i sodra Chile upptackte vi att mojligheten fanns att redan dagen darpa kunde vi vara i Argentina. 40 km varierande cykling och tva batfarder sa skulle vi vara dar. Tanken var mycket lockande nar vi insag att vi bada kande oss lite oinspirerade att fortsatta upp i Chile i vantan pa att fa korsa gransen. Ett nytt land, nya saker att upptacka, battre vader och mentalt mycket narmare slutet i Buenos Aires. Tyvarr missade vi den forsta baten med 20 minuter (som anda hade krossat var budget), vi vande da tillbaka och bestamde oss for att bege oss mot nasta gransovergang. Tva dagars cykling bort. I efterhand angrar vi det verkligen inte, en av de finaste vagstrackorna fanns kvar att uppleva i Chile.

Langs routa 7 Lagos i Argentina. Mellan Villa La Angostura och San Martin de los Andes.

Efter manga dagdrommar om sommarens grillfester bestamde vi oss for att gora slag i saken redan nu. Pasta med tomatsas i all ara, men med 3 kilo grillkol, chorizo och den billigaste vintetran (7.45 kr/L) har vi nu en ny favorit.

Henning ar ocksa stolt att han till skillnad fran var argentinske campinggranne kan gora upp eld utan en svets!

Kolet rackte aven till grillad kyckling.

Tva dagars klattring med mer i packningen an tidigare satter sina spar. Henning borjar kanna sitt andra onda kna. Diagnos: slitet senfaste for quadriceps femoris(den stora cykelmuskeln). Nu behandlat med vila och diklofenac. Lottas kanner inte av nagra forslitningar, dock kraftigt mjolksyrepaslag oforskamt tidigt pa dagsetappen.

Sa dar. Mycket ogongodis. Imorgon ska vi borja avverka de sista 1700 km till Buenos Aires. Forst mot Zapalla och Neuquen, darefter mot platta Pampas.

Ett stort grattis till Hanna och Fadi, och deras nytillkomna! Vi vill se bilder.

Kram alla fran morbror Henning och blivande faster Lotta.

Valparaiso och Santiago

2009-04-08T10:10:00.000-07:00

Vi kan forsta att Valparaiso blivit utnamnd till varldsarv. Staden ar helt enkelt underbar. Ett sydamerikanskt Paris. Vissa kvarter till och med overtrumfar sin europeiska motsvarighet. Tank Montmartre med havsutsikt och farglagt i en regnbage av pasteller, tranga och stupande kullerstensgator, fasader tackta av konstfull graffiti och fonster med prunkande blomsterlador. Vi bodde i kvarteret Cerro Alegre i ett hostel med gammaldags brodrost, vardinna med Babsan-glasogon, hogt i tak och en huskatt dopt efter drinken Piscola. Dagarna borjade med langa sovmorgnar dar vi vaknade av ett solfyllt rum och klarbla himmel, sedan frukost med ugnsvarmt brod fran kvartersbageriet pa hornet. Efter frukost gick vi runt i kvarteren, fotograferade, kopte lite picknick och slog oss ner i nagon park.

Efter nagra dagar i Valparaiso cyklade vi vidare till Santiago.

Efter 2 timmars klattring kommer vi fram till tunneln och mots av "Forbjudet for Cyklar"-skylten. Nar vi inte vill vanda och aka tillbaka till en lamplig avtagsvag sa forsoker vi att lifta igenom. Till slut kommer tva racer-cyklister och hjalper oss genom att ringa i SOS-telefonen och fa en sakerhetsbil att ta oss alla genom tunneln.

Lunch i Santiagos centrum. Ruffiga forortskvarter, hysterisk rusningstrafik och enkelriktade gator. Stadscyklingen skulle vi helst vilja slippa.

I Santiago hade vi turen att fa bo hos Kirsten och Seth. Tva langfardscyklister som slagit sig ner i Santiago efter sin senaste resa i januari. Vi fick kontakt med dem genom warmshowers.org, en varldsvid gastfrihetsformedlare for cyklare.

Kirsten och vi. Det blir mycket prat om cykling kring middagsbordet. Vi far hora om tva killkompisar som cyklar runt i Afrika med varsin tandemcykel och erbjuder vem som helst att hoppa pa och gora dem sallskap, och om en originell aldre hollandare som cyklat till och fran i over 20 ar och tycker att talt, kok och regnklader ar saker som kan avvaras. Seth far vi tyvarr inte tillfallet att traffa eftersom han haller pa att cykla ner till Ushuhaia.

Det har inlagget er lite forsenat. Sedan det skrevs har vi hunnit ta bussen fran Santiago ner till Puerto Montt i sodra Chile. Darifran har vi sedan cyklat over granspasset till Argentina och befinner oss just nu i Villa Angostura. Men om hur den etappen har varit skriver vi i nasta inlagg. Har ar dock en liten forsmak pa det som kommer:

Kram, Henning och Anna-Lotta

La Serena-Valle Elqui-Quebrada Seca-Los Vilos-Papaduo-Valparaiso.

2009-04-03T09:22:00.000-07:00

Sa har vi natt varldsarvsstaden Valparaiso. En avlagsen hagring som plotsligt blivit verklighet. I forrgar passerade vi 3000 cyklade km. Vara ben stumnar efter en stunds stillasittande och gamla skador gor sig paminda. Vi har cyklat 8 dagar i strack och kanner oss val varda nagra vilodagar.

Skordetid. Druvklasarna hanger tunga pa de tunna rankorna. Henning hall sig framme och fick tre klasar piscodruvor!

Puclaro-dammen. Standiga vindar nerifran havet gor platsen idealisk for kitesurfning.

Utan floden skulle Elqui-dalen vara ett okenlandskap. Druvsorter som trivs i Centralasien trivs ocksa har. Eller som vintillverkaren sa odmjukt uttryckte det: mitt vin ar av samma sort som det Jesus drack under den sista maltiden.

Langst upp langs Rio Elqui. Dalen trangre men ytterst effektivt uppodlad.

Med tillatelse plockar jag de vildvuxna druvorna pa hostelets bakgard.

Granatapple fran samma bakgard.

Citrustrad utanfor piscodistilleriet Los Nichos. Det fanns aven persiko, aprikos och avocado trad. Exotiska kaktusfrukter kallade Copao och Tuna. Luften ar mattad av jasningsangorna fran piscon som ligger och mognar i ektunnor.

Vissa druvor blir russin. Soltorkade som sina Californien kusiner.

Mr Baldwin. 60+ med langfardscykling och segelflygning som intressen pa aldre dagar. Jag ar avundsjuk pa hans minibackspegel monterad pa solglasogonen. OERHORT trevlig amerikan.

Nar vi lamnar Valle Elqui och fortsatter ner langs kusten breder ett Westerninspirerat landskap ut sig. Kaktusar och rancher med hastar och getter i de grona oaserna i sankorna.

Strandliv i Papaduo. Nu nar turisterna lamnat den lilla byn for sasongen ar det fiskare och masar som leker i havet.

Fruktgurka, smakar melon. (Ar gurka en melon utan smak?)

Vi har nu kommit till den mer bebodda delen av Chile. Kusttomterna tacks av miljonvillor, golfbanor och tennisklubbar. Santiagobornas sommarvist. Vagarna trafikeras inte bara av pickups och lastbilar. Personbilar och flertalet cyklister pa smackra, valsmorda racercyklar passerar oss numera.

Vara cyklar ar ocksa valsmorda! Hor och hapna. Hjalm pa, klart bakat, skott kommer. 72 KM/H. Henning har aterstallt ordningen och sjalvfortroendet. Anita bitter forlorare med 71 km/h.

Varje gang vi tar en vilodag blir frukosten lite battre. Vi koper smor till mackorna, mjolk till kaffet och nybakat brod. For att transportdagarna inte skall kannas som perioder av spakning har vi torrmjolk, nescafe, tepasar och marmeladburkar.

Pittoreska halsningar fran Anita och Henning.

PS. Grattis Sebastian och alla ni andra som har fyllt ar. Det ar svart att hanga med nu nar Facebook envisas med att vara pa spanska.

Om det inte framgick sa undrar vi fortfarande vad ni ALLA har for sommarplaner!? DS.

La Serena, Chile

2009-03-24T14:02:00.000-07:00

Vad blir dagens overraskning? Vi staller oss den fragan varje dag. Kustvagen langs Stilla Havet har bjudit pa manga ovantade handelser och moten. Det ar en trost nar vi sover bort vara vilodagar medan andra hostelgaster aker runt som skottspolar mellan sevardheterna. Var resa ar langs vagen medan deras ar kring stoppen. Vi missar den guidade koppargruveturen men far istallet lifta med chefen Jorge i 200 km. Vi skippar mineralmuseet men far istallet utharda en oforglomlig kvall med de alkoholiserade fiskarna i Cifuncho. Vi unnar oss inget trestjarnigt hotell men taltar pa strander och tar kvallsdopp under stjarnklar himmel. Fast ibland blir jakten pa billigt boende en stord natts somn. I Copiapo sov vi vagg i vagg med Madonnadiggande transvestiten Paméla. Tur att onsdag kvall var utekvall.

Antofagasta.

Completo, varm korv med allt. Bristen ar denniskorven.

Sjolejon lurpassar pa fiskrens i Antofagastas hamn.

Cyklarna lastade forsta gangen Jorge ger oss lift.

Jorge, koppargruvechef. Kanske vackte vi hans faderskanslor? Tva ganger fick vi lifta i hans pickup. Andra gangen bjod han oss pa lunch.

Taltplats vid havet nara Taltal.

Nagra rejala klunkar vino tinto ur 2-liters tetran. Frukost for en av dykfiskarna i Cifuncho innan arbetsdagen pa 6 timmar borjade.

Morgondimma och kraftiga Stillahavsvagor strax soder om Chañaral.

En vagrestaurang. Maten serveras alltid kl 12 o framat. Kommer ofta lagligt till lunchtid.

Lat oss presentera Glenn. Tik med inslag av pincher. Valdigt tillgiven. Idiotsprang efter oss i dryga halvmilen. Fick sen aka pakethallare fran Bahia Inglesa till Copiapo. Nu ska vi ga och handla torrfoder!

Ibland vill hon springa bredvid.

Vi cyklade ut fran Copiapo med Glenn i hasorna. Jag (Henning) bestamde, hon maste slappas fri, aven fast det inte ar i en pittoresk kuststad som vi tog henne fran. Utan en dammig vagrestaurang med 5 andra hundar. Det var som att lamna ett barn pa dagis for forsta gangen, men hon sprang runt hornet och forenade sig med de andra.

Oken oken oken, torrt torrt torrt, inget att se. Sa kandes det idag vid lunch. Att vi skulle cykla 5 dagar i detta landskap gjorde oss an mer modfallda. Nar en Scanialastbil med tomt slap rullar upp framfor vagrestaurangen bestammer vi oss for att fraga chaufforen om skjuts. 300 km senare ar vi nu i La Serena. Nu cyklar vi istallet till vindistriktet Valle Elqui inat landet, en gron dal tackt av solmogna druvor, apelsiner, avocados och kaktusfrukter.

Att vi har fatt skjuts 500 km har gjort att vi kunnat gora om vara planer. Efter Santiago och Valparaiso blir det buss till Puerto Montt och cykling norrut genom det omtalade chilenska sjodistriktet. Barrskogar, sjoar, gronska och klimat mer som i Sverige(?).Darifran nordost mot Buenos Aires.

Utrustningslista.

2009-03-21T14:09:00.000-07:00

Cykel:
* Mountainbike med aluminiumram, Mosso.
* Framgaffel utan fjadring.
* Shimano LX Deore 9 vaxlar och nav. 27 vaxlar.
* Mavic X falgar.
* Kenda Quick dack bak, Kenda Cobra fram, 26".
* 2 flaskhallare.
* Wellgo trampor.
* Tubus Cargo pakethallare.
* Cykeldator Cateye Enduro 9.
* En tuta pa Lottas cykel.
* Vanlig sadel.
* Ortleib Back Roller Classic. Svart resp bla.
* Ortleib Ultimate Classic 5, styrvaska.
* Korta barends.
* Vanliga bromsar med utbytbara gummin.
* Cykellysen fram och bak.

Verktyg:
* Cykelpump, bilventil.
* Multiverktyg med sexkantsnycklar och skruvmejslar.
* 4 st extra slangar.
* Lagningskit for punktering.
* Spannremmar 10 st. Claes Ohlsson.
* Leatherman, glomd i Tolar i Bolivia.
* Dackavtagningsverktyg i stal, 3 st.
* Ekerspannare.
* Cykelolja, 2a flaskan.
* Sprayflaska med olja for finmotorik.
* Skiftnyckel, hittad pa marken mellan Salar de Uyuni och Colcha K.
* Eltejp.
* Kartor, Peru - Rough Guide, Bolivia, Chile - Copec Mapa de Rutas de Chile.

Campingutrustning:
* Marmot Nusku 2p.
* 2 st Exped Synmat 7.
* 1 st pressening, 4x5m.
* 2 st sovsackar, syntet.
* Gaskok Primus.
* Kokkarl, 2 grytor, 1 stekpanna.
* Gas, 4 st 230 ml + 2 st 460 ml.
* Light my fire matkarlsset, 2 st.
* Termos.
* SIGG vattenflaska, 1L.
* Ryggsackar 2 st. Vaude och Lowe alpin(kopia), ca 30 L. Regnskydd.
* Extra PET-flaskor efter behov.
* Pannlampor 2 st.
* Snore, 4m.
* Tvattmedel Y3, halvt paket.
* Diskmedel + 2 st svampar.
* Kniv.

Personlig utrustning:
* Underklader och sockar for en vecka.
* Persedelpasar 4 st.
(Henning)
* 1 t-shirt.
* 2 linnen.
* 1 shorts/badbyxor.
* 1 knabyxor.
* 1 delbara byxor, torkar extremt fort.
* 1 langarmad t-shirt.
* 1 skjorta.
* 1 sarong som handduk.
* 1 cykelbyxa, vadderad for andan.
* 1 langkalsong.
* 1 scarf.
* 1 anorak.
* 1 jacka, Norrona Lofoten, gore-tex XCR.
* 1 par sandaler, 1 par skor.
* 2 kameror, Pentax ME & Canon digitalkamera.
* 2 minneskort, 2gb & 1gb.
* 4 filmer Kodak TMAX 400.
* Tripod, gorillapod.
* Minneskortlasare.
* Batteriladdare.
* Ipod 80gb. (+ en horlursdelare)
* Necessar: tandborste, tandkram, sax, plaster, gasbinda, kompress, nagelklippare, tval, schampoo, deoderant, Ibumetin, Ciprofloxacin (4 st kvar), Lariam, Dimor, Resorb, solskydd (3e flaskan), solskyddsstift, hudlotion, MyggA.
* solglasogon 2 st.
* cykelhjalm 2 st.
* 2 st VISA-kort, 1 st MASTERCARD ICA-banken(gratis uttag utomlands)
* Extra dollar US$, max 200.

Calama, Chile (Salar de Uyuni)

2009-03-15T11:04:00.000-07:00

Sydvastra Bolivia saknar asfaltsvagar. Saknar vagar oiverhuvudtaget kan man tycka. Daremot finns atskilligt med lerfalt, grustag och sanddyner. Lagg till kraftig och oronbedovande motvind mellan kl 15 och 21 sa hamnar man pa en medelhastighet pa 7 km/h. De spektakulara omgivningarna med vulkaner och okenlandskap blir nagot man knappt orkar registrera och knappast uppskattar. Det ar bra att det finns ett "efterat" varje dag da man kan lagga upp benen, bli ompysslad av en sot chilensk gumma i mossa och njuta av café con leche och brod med smor och bjornbarsmarmelad.

Lift over floden! Lotta paxade forarhytten och Henning fick vakta cyklarna i skopan. Torrskodda och tacksamma.

Typisk kyrkogard. Rod quinoa snart skordeklar i bakgrunden.

Agg till lunch, kokta pa morgonen. Nagot omskakade pga allt skumpande pa daliga vagar.

Nar man utfor repetetiva uppgifter, att cykla till exempel, brukar man ju alltid fa en refrang pa huvudet. Sa ar det for mig iaf. Jag kan oftast bara refrangen, och sa snurrar den om och om igen tills man tanker pa nagot annat. Har ar min topplista de senaste 2 veckorna. Latar som verkar satta sig pa huvudet ar tv-reklamer, visor fran min barndom och enstaka midsommarvisa.
1 Sma latta moln, pripps reklam
2 Merci beacoup for saying thank you, choklad reklam
3 Hon har ett satt som far alla man..., Jakob Hellman
4 En natt jag dromde.
5 Berattelsen om lilla asnan, Nan som vill ha dig heter laten tror jag
6 Upp pa kallarbacken
7 Bygg inte hus pa sandig strand.

Salar de Uyuni. Det heter den stora vida saltoknen som Efter de forsta trevande cykeltrampen pa den vattentackta saltytan inser man att marken bar. Ytan blir allt torrare ju langre ut i oknen vi cyklar. Med nersaltade cyklar, ben och klader nar vi oasen med bofasta mitt i oknen. Nar agaren fragar var vi kommer ifran gor han det vanliga misstaget och tror att vi ar schweizare och utbrister "Bank-Landet!".

Rampen ut pa salthavet. Osakerhet dominerar situationen. 15 cm vatten den forsta halvmilen.

Photogenique. Vackert va!?

Norra stranden av Salar de Uyuni domineras av Volcan Thunupa.

Stenhard och oforglomlig taltplats. Bra med sjalvstagande talt!

Solen gar upp och varmer. Det AR kallt i oknen pa natten. Nastan noll grader. Kallt i sommarsacken.

Motorvag pa Salaren.

Fjarde dagen i Chile. Allt ar lite dyrare, folk ar lite snyggare och vagarna forbattras stadigt. Fragan ar vad det bra humoret beror pa? Ar det utforsbackarna pa de platta vagarna, att vi kommit halvvags eller att det ar gratis provsmakning pa stormarknadens spritavdelning. Det ar iallafall lattare att cykla nu nar vagarna inte langre ar rafflade som tvattbrador.

Vaskning efter 10 dagar utan civilisation.

Nu far sol och vind gora sitt. Volcan Ollague i bakgrunden.

Anthony. 35 arig british pa vag at motsatt hall. Hans karta saknade den vag efter gransen till Bolivia, som vi nyss akt pa. Roligt att kunna ge bra rad.

Ascotan. Nattharberge for arbetarna ute pa salaren. Vi fick sova i en for tillfallet tom arbetarbarack.

Lunchrast pa vag ner i Chile. Apple och kex!

Nu narmast vantar kusten. Antofagasta, Bahia Inglesa och La Serena innan Valparaiso och Santiago. Mycket oken, men forhoppningsvis fina strander, god mat och nya upplevelser.

PS. Jens, hur gar det med Karin? Nytt pa babyfronten? Sommarplaner? DS.

Nyduschade halsningar fran Henning och Annalotta.

Oruro, Bolivia.

2009-03-01T12:14:00.000-08:00

I veckan har vi tagit oss fran Titicacasjon till huvudstaden La Paz och fortsatt soderut till Oruro. 278 km pa cykel.

Utsiktsberg vid Titicacasjon.

Mitt ute i ingenstans stiger de av bussen och slanger upp sina bordor pa ryggen.

Taxi de sista milen till La Paz. Har nedan ses transportformen over sundet. Taxichaufforen forstorde sitt anseende genom att kora ut fran bryggan innan den hade lagt an, framhjulen dinglade utanfor kanten och vi satt hjalplost fastkorda. Hjalpsamma byman lyfte oss ur problemet.

La Paz ar placerad som i en gryta med fororterna fastklistrade pa de branta utkanterna. Det ar en livlig huvudstad med vackra stenbyggnader, modernt och internationellt sida vid sida om lokalt och genuint. Vi besokte Koka-muséet och larde oss om bladtuggandets andliga aspekt, kokainets beloningsmonster och katolicismens tveeggade attityd till koka under slaveriet (upptakten att slavarna orkade mer om de fick tugga koka ledde till att det tidigare forbudet upphavdes).

Centrala La Paz med katedralen.

Vy over La Paz pa vag upp ur staden. 2 timmars klattring langs Autopistan upp till fororten El Alto.

Ca 10 kr for dryga kilot av saftiga och sota fikon. Piggar upp langs vagen!

Morgontimme i byn Vila Vila.

Taltnatt i byn Vila Vila. Somnlosa timmar fick oss att tanka pa de foreteelser som vi ibland tycker ar charmiga och ibland outhardliga:
1. ¡Gringo! ¡Gringo! ¡Mister! ¡Mister! Utropas av ung som gammal sa fort de far syn pa oss. "Gringo" ar inte benamning som vi kanner oss bekvama med (sarskilt inte nar det foregar en vattenballong rakt i ansiktet). Ett tag valde Henning att kontra med ¡Latino! ¡Latino!, jag skruvade pa mig generat och kande mig osaker om det verkligen var den basta strategin for tva ensamma utlanningar i en by full av peruaner och numera bolivianer.
2. Lunchfenomenet - under cykeldagarna anlander vi utsvultna till byn vi valt for dagens lunchrast bara for att bittert fa inse att det ar den enda byn vi passerar under dagen som faktiskt saknar just matservering och forsaljningsstand.
3. Sonderspruckna lappar. Solen branner och vinden viner. Idomin-vita lappar och smartande leenden.
4. Herrelosa hundar. Det ar nu deklarerat fullt krig. Inget medlidande, de ska stenas ;)
5. Franvaro av andra langfardscyklister. Kanns nastan som vi bryter ny mark fastan vi vet att vi inte gor det.
6. Kranglande magar. Vi laste pa i borjan av resan om inkubationstiden pa olika parasitinfektioner. Hypokondri eller sorglig sanning - vi borjar kanna symtom.

1000 km passerat!

Hallplats pa Altiplanon.

Typisk bodega med diverse i en dammig vaghala.

Harlig morgoncykling. Sista biten mot Oruro.

Framfor oss ligger nu sydvastra hornet av Bolivia och saltoknar, bl a Salar de Uyuni. En drom att cykla pa enligt tidigare cyklister. Dvs ifall inget vatten ligger pa saltoknen och vagarna inte ar for daliga. Ett riktmarke ar byn Llica pa vastsidan av Salar de Uyuni, aven Isla de los Pescadores och chilenska gransovergangen Ollagüe. Sen bar det utfor mot Stilla Havskusten igen.

Tack for era kommentarer. Kram Henning och Lotta.

Copacabana, Bolivia

2009-02-23T13:50:00.000-08:00

Bolivianska gransen ar passerad. Vi later kanske evigt fyllda av resgladje och entusiasm men 70 km om dagen satter sina spar. Sjalvkritiken ar inte nadig da man i en sarskilt tung uppforsbacke paminner sig om att allt dessutom ar helt frivilligt. Darfor har vi nu fortjanat en vilodag i Copacabana (tyvarr inte den brasilianska varianten). Bolivianska Copacabana ar en liten kylig turistort vid Titicacas ostra strand med trampbatar, restaurangtalt och hippies.

Vid Titicacasjon.

Trucha frita. Stekt oring.

Chullpa. Begravningsmonument.

Lotta innehar nu stolt maxhastighetsrekordet pa cykel. Maktiga 65 km/h!

Pa denna var forsta vecka ute langs vagarna har vi fatt overnattat i sma isolerade byar som vid forsta anblicken ser helt folktomma ut. Pa torget kan man endast se nagon stackars strykarhund dra forbi. Da allt hopp om nattharbarge kan tyckas uttomt har vi funnit ett alltid lika sakert kort: namligen bykyrkan. Enkelt i akta pilgrimsanda, men alltid valstadat, tryggt och oftast gratis!

Bolivia ar ett land rikt pa naturtillgangar men dar fattigdomen ar gigantisk och analfabetismen ar 82,7%. Bolivias framsta inkomstkalla ar koka-industrin. Landet forsoker nu, med sin president Evo Morales, att hava kopplingen mellan kokabladen och kokain och istallet forespraka alla alternativa och legala koka-produkter. (An sa lange har vi enbart stott pa tesorten och bladtuggandet.) Det pagar nu aven samtal med Chile om att Bolivia ska aterfa sina tidigare forlorade kustomraden vid Stilla Havet.

Vi ska cykla fran Titicaca i nordvast, passera La Paz, sedan soderut mot saltoknarna och darefter korsa gransen till Chile. Pa det sattet haller vi oss pa hoglandet och slipper malariamyggor och ocharmiga stigningar. Vi gruvar smatt for det bolivianska vagnatets okanda kvalitet.

Popcornberg. Saljs i stora matkassar. De ar dessutom sockrade inte saltade. Oforstaeligt.

Eftermiddagssol vid Punos hamn.

Nagra halsningar till hembygderna:

Valkommen pappa Carl-Axel in i IT-aldern! Vi vantar med spanning pa det forsta sms:et.

Grattis till de blivande foraldrarna! Vi ser framemot att bli faster och morbror till tva tvillinggossar respektive en tos.

Bra kampat alla vasaloppsakare!

Cusco-Checacupe-Abra la Raya-Ayaviri

2009-02-18T13:27:00.000-08:00

Tre dagar pa cykel! Vi lamnade Cusco i mandags och befinner oss nu 2 dagsetapper fran staden Puno och Titicacasjon.

Alla dyra utgifter ar ett minne blott och dagsbudgeten ligger pa 45 kr per person. Var forsta natt sov vi hos en fransk prast pa 25-arig mission i Perus Ander. Igar taltade vi bredvid en bondfamiljs potatisland. Regnet smattrade mot taltduken och langtradare mullrade forbi nere pa vagen samtidigt som de okynnes-lyste med sina helljus (formodligen nyfikna pa vad vara taltreflexer egentligen var). Jag borjade oroa mig for att nagon skulle ta vara cyklar. Farhagorna var ogrundade och efter den halvt somnlosa natten vaknar vi upp till en solig och varm morgon. Vi kan sitta i graset och ata aggsmorgasar och se ut over de snoholjda bergsmassiv som lag skymda i regnmolnen dagen innan.

Vi har hittills cyklat pa fin asfaltsvag som till och med har en sarskild bana just for cyklister. Vi ar uppe pa strax under 4000 m o h. De flesta stunder ligger vagen helt ode eftersom det ar sa fa som ager privat bil. Istallet nyttjas buss och s.k. kollektiv-taxi som alltid ar fyllda med passagerare och last till bristningsgransen. Idag cyklade vi over passet Abra la Raya som utgor gransen mellan Cusco-dalen och den s.k. altiplanon, ett kargt slattlanskap med oandliga rakstrackor och betande far- och alpackaflockar. Med lite medvind ar vi direkt uppe i 30 km/h utan att behova anstranga oss!

Till lunch ater vi hardstekt alpackakott och svart knolig potatisslakting. En gammal kvinna ler mot oss och blottar sina av koka-bladstuggande alldeles svarta tander.

Vi vinkar och hejar glatt pa alla herdar, bonder och trafikanter som vi moter med en liten baktanke att vi da mindre sannolikt rakar ut for nagot daligt. Hittills har vi dock bara blivit vanligt bemotta. I och for sig skulle vi val helst slippa vattenballongerna och visst kan nyfikenheten stundtals bli lite val patrangande.

Hennings krafter borjar att atervanda, ciprofloxacin omgang tva borjar antligen ge effekt!

Pa vag upp till Abra la Raya 4338 m o h.

Manga kramar! Anna-Lotta och Henning

Machu Picchu

2009-02-11T13:09:00.000-08:00

Sista milen till Aguas Caliente, byn nedan Machu Picchu. Henning leker tag. Tuff Tuff.

Dimholjd gryning over Inkas forlorade stad.

The hut of the Caretaker of the Funerary rock. :) Ingen idag kanner till stadens ursprungliga syfte. Men de har fyndigt namngett byggnaderna.

Det obligatoriska Machu Picchu fotot. Sjalvutlost. Man fick inte rora det mytiska soluret (fallosen?).

Tack for oss. Kram Henning och Anna-Lotta.

Jungfrufarden

2009-02-11T12:07:00.000-08:00

Vi ar tillbaka i Cusco efter var tur till Machu Picchu. Det har varit 5 dagar av kravande cykling, vackra bergsvyer, glafsande hundar och vinande vattenballonger. Henning har sjalvmedicinerat sin mage med cipro framgangsrikt.

Vi cyklade 8-9 mil varje dag. Underlaget, lutningen och mat i magen bestamde tempot. Nar vi efter fem timmar andra dagen bara hade hunnit 45 km berodde det pa att vi stigit 1600 meter. Vagen visade aldrig var den tog slut, varje kron avslojade gang pa gang ytterligare klattrande serpentinvagar.

Vi har lart oss nagra laxor som vi ska ta med oss framover.
1. Drick ofta. Coca (Inca) Cola ar livets vatten.
2. Bestam dagens mal efter antal timmar pa cykeln, inte en bestamd distans.
3. Fyll fickan med stenar att slanga pa argsinta hundar.
4. Ta det lugnt.

Cusco fran stadens stigande utkanter morgonen for var avfard.

Forsta dagen pa cykeln, sol och nerforsbackar.

Eviga uppforsbackar, sinande muskelkrafter och ett oproportionellt flasande.

4 timmar senare. Delmal Abra Malaga, 4316 meter over havet. Det som nu vantar ar 4.3 mils nerforsbacke med regnet smattrande mot ansiktet. Maxhastighet 48 km/h. Rattvis beloning for alla cyklister som maste uppfor.

Lyckliga over att na kronet. Ingen mer klattring idag. Men hungriga. Den efterlangtade lunchen blir torra kex och mate de coca.

En ode camping, i den lilla djungelbyn Alfamayo. Kallt cementgolv. Inget varmvatten. Hard skon sang. Tre hysteriskt morgonpigga tuppar.

Nu ar det slut pa asfalten. En sjalvklarhet som uppskattas forst nar den inte langre finns.

Rocotta relleña. Inbakad pepparfrukt. Utsokt brunch i en bortglomd bergsby.

Stadig jarnbro forstarkt med plankor. Max 36 ton.

Inca Cola smakar bubbelgum. Ger momentan sockerchock.

Den enda befintliga bilvagen till Peru's framsta sevardhet, Machu Picchu. Tur att de flesta tar taget.

Cusco, Peru

2009-02-05T20:57:00.000-08:00

Vi ar nu i Cusco. 22 timmar med buss. Storbystade argentinska komedier, dubbad Steven Seagal, inhemsk dansbandspop. Olidligt och osmakligt som ibland kunde drankas med den egna ipoden. Vi hade ju tankt cykla strackan men da cykelvaskorna forst kommer i borjan av nasta vecka kandes det som for lang tid att fortsatta vanta i Lima. Ibland maste man vara flexibel. Istallet siktar vi nu pa att na Machu picchu genom att cykla pa sma landsvagar, koksvagen kan man saga. Tre dagar dit med latt packning.

Efter en bussresa som visserligen serverade salta kex, ljummet vatten, fyrkantig kottbit och egeninkopt majskolv finns det sug och utrymme for annan mat. Middagen i Cusco pa oss bada blev tva hamburgare med pommes i, en korvburgare, tva brodkakor, en pizza, en vitvinstetra och ett paket chokladkex. Henning har samtalsdyspné, dekliva odem och sockerdricka i fotter och fingrar. Lotta mar bara illa. Beror det pa hjartsvikt, dehydrering, hojdsjuka eller paltkoma? Allt blir nog battre efter en natts somn.

Volkswagen-bubblan ses overallt i alla mojliga farger och skick. Forr fungerade den gulfargade som standardtaxi i Lima. 10 000 SEK for en begagnad i gott skick. Nagot att skeppa hem fran Buenos Aires, kanske?

Valbevarade och ater ihopmonterade efter att ha plockats isar och packats in med kartong for bussresan till Cusco. Markning med "Muy Fragile" ar inget som ilastarna tar nagon notis om.

God natt onskar Lotta och Henning.

¿Campish?

2009-02-01T11:47:00.000-08:00

Direkt nar vi steg ur den overfyllda taxin i den lilla bergsbyn Cashapampa mottes vi av en gammal liten kvinna som erbjod oss "campish" i hennes djurhage. Det hade nyss borjat regna sa vi godtog erbjudandet utan storre tvekan. Hagen fylldes av hastar, gass, hons och en evigt irrande och svansviftande gardshund. Kvinnan erbjod oss sedan middag i sitt hem. Det var ett enkelt skjulliknande hus med glipor mellan vaggar och tak. Pa jordgolvet satt en kor med jamande sma kattungar som ibland skuttade upp till den egenmurade vedspisen for att varma sig. Det elektriska ljuset fungerade inte for tillfallet. Vi fick stora mattande portioner av ris, patatas fritas och stekt agg. I rummet bredvid hordes ett standigt pipande av vad vi forst trodde var kycklingar men senare insag var marsvin. Helgrillad marsvin, eller cuy caliente som det heter har, ar namligen en kulinarisk specialitet.

Uppe i bergen radde lattare syrebrist (som det bor pa 3000 m hojd), eftermiddagsskurar och sjalvforvallad matbrist. Taltplatserna dominerades av en blandning av asne-, ko- och hastbajs. En kvall fick vi sallskap av tre fiskare som slog lager under en klippavsats strax bredvid vart talt. Deras fangst blev dock tre ynka sma oringar men desto fler blomskott till den pagaende blomsterfestivalen nere i byn. Pa natterna radde kompakt morker, regnmolnen dolde saval stjarnor som manljus. I gryningen en morgon vacktes vi av entragna ramanden, obehagligt nara. Henning kikade ut och fann sig oga mot oga med en fullvuxen tjur. Tank om taltets pumparoda farg hetsade tjuren likt ett matadorskynke?

Cyklarna ar snart i hamn. Pa onsdag ska de vara klara! Dock har vi drabbats av ett litet bakslag: betalningen for vara cykelvaskor hanger i cyberrymden och forhindrar vart kop. Vi blir darfor kvar i Lima atminstone till fredag. Vi kanner oss lite nere eftersom vi ar ivriga pa att fa komma upp i sadeln. Vi kan dock gladja oss at att finansieringen for resan ar fixad! 9 veckors sommarjobb som lakarassistenter i O-vik.

Puss! Anna-Lotta och Henning

Ris, patatas fritas och huevo.

Den gamla gastvanliga kvinnans boning.

Porten till dalen.

Fattigt sockervatten for att stilla hungern fram till middagen.

Bergshenning.

Bergsgrisar.

Imágenes

2009-01-26T15:41:00.000-08:00

Andrade planer! Lag och funderade igar och kande rastlosheten komma krypandes over mig. Sa imorgon aker vi norrut till Cordilleras Blancas, de vita bergen, for nagra dagars bergsvandring. Nar vi kommer tillbaka till Lima hoppas vi att vara bestallda cykelvaskor har anlant. Ingen spanskakurs alltsa, men vi tror att vi klarar oss ratt sa bra utan de tio timmarna av intro-kurs.

Besoket till den svarta marknaden gav utdelning! Varsagoda, har ar fem frascha bilder. Och ja, jag vet att jag ar rodbrand, men det ser faktiskt battre ut idag an igar :) Puss Lotta y Henning

Sur som i Sour i Pisco Sour tycker AnnaLotta.

Menú economico. 5 soles. Forratt, ensalada mixta, och huvudratt, biftek y arroz y patatas fritas.

The perfect wave tanker Henning precis innan kallsupen.

Lima by the sea, ingen len sandstrand men val bastuvarm smasten som aven likt sanden foljer med hem i badbyxorna.

Ett kampigt noje att bada, inget lugnt guppande pa rygg i det salta vattnet.

Pisco Sour

2009-01-25T15:50:00.000-08:00

Nu har man blivit ranad, nastan. Shit vilken kansla. Allt snack om att nar man blir ranad: Da ger jag bara pengarna, man vill inte riskera nagot, Fanns ingenstans! Jag var beredd att slass for fan. Jag hytte med naven, helt mallos och chockad. Andra handen kramade krampartat om fickan med planboken. De tva ranarna sag valdigt chockade ut ocksa, hoppas jag sag skrammande ut, rodbrand, skaggig och vild i blicken som jag var.

AnnaLotta fattade inte vilka det var som slet i min byxa tills jag fick fram viskande: De forsokte rana mig! Vi var pa stadsvandring och gick pa fel gata, vi skulle till en cykelmarknad men tog en fel avstickare. Nar det ser ruffigt ut har i Lima betyder det allvar.

Vi har haft trevliga dagar har i Lima. Dagen efter ankomst anlande varan saknade vaska som hade kommit pa efterkalken i Miami. 1 dag forsenad endast, smidigt. Dagarna gar ut pa att ordna cyklarna, vilket delvis gar bra men ocksa stapplar fram. Cykeln har vi lyckats fa fixad av ett proffs pa touring-cyklar. Det kostar darefter, men bara top quality lovar han. Det som strular ar att det inte gar att finna cykelvaskor i Peru, nanstans. Maste bestallas fran USA.

Imorgon borjar en veckas introkurs i spanska, det kanske blir varan enda. Vi vill helst inte vara kvar har sa lange till. Men lite praktisk undervisning i spraket kommer vara ypperligt anvandbart och roligt for resans fortgang. For er som trodde att Lima ligger uppe i bergen pa 4000m hojd maste lasa pa geografin. Det ligger vid Stilla Havskusten och har en underbar rundstensstrand. Stora vagor och trevlig badtemperatur. Skalpen varker efter missen att inte ta med en hatt/keps, nu kor jag klassikern huckle med min scarf. Solen branner hart dar man missar att smorja in sig. Nu har vi nog lart oss laxan tror jag, hoppas dock att varan hud snart tar till sig budskapet och morknar.

De sager att var tusende vag eller sa ar kraftigare an resten. Det var en blot overraskning liggandes pa mage lasandes en bok med fotterna mot havet. Samtidigt som man hor danet av den annalkande dyningen far man en salt kallsup, uppe pa torra land! Kameran lag i en plastpase, inte boken...

Pisco Sour, bestall det. Starkt och gott. Pisco, den lokala romen, citron, socker, is och lite vispad aggvita som topping blir en laskande drink i siestavarmen. Funderar pa att aka till fake-el-marknaden for att kopa en memorycard lasare sa att ni kan fa se vara harliga semesterbilder.

Puss alla, Henning och Annalotta i Lima.

Hur man blir ihop med sin klasskompis, FRAMSIDA.

2009-01-23T14:21:00.000-08:00

http://www.vertex.nu/index.php/nyheter-hem/jan09/Om-brand-och-karlek-i-Vertex-nr-1.html

Lima, Peru

2009-01-22T10:47:00.000-08:00

Resfebern infann sig faktiskt till slut. Pa dagen for var avresa var vi ratt sa stissiga. Fyra manader uppenbarade sig plotsligt i hela sin oandliga langd. Dessutom borjade dagen med ett akut tandlakarbesok for Henning som bitit bort den lagning som han fick efter att ha ramlat in i en snodriva pa nyar. Men till slut efter lite strul med bankdosor och fastighetsvarden Svea i Umea sa satt vi till slut pa vag mot Lima. Flygresan spande sig over 33 timmar. Trasmak och latt huvudvark blandades med lyckorus och tankar pa att snart vara framme. Inga storre missoden forutom en borttappad vaska som vi hoppas vi snart ska fa tillbaka.

Vi bor 7 km utanfor centrala Lima i det lite lugnare Miraflores. Buss in till centrum kostar 2 soles (7 kr). Langs trottoarerna star forsaljare med sina vagnar och erbjuder farskpressad apelsinjuice, rostade notter och potatisbullar med agg och kott. Ett demonstrationstag marcherade forbi omringade av bevapnade poliser.

Imorgon ar planen att besoka cykelbutiker och anmala oss pa en spanskakurs.

Idag fortsatter vi nog ett tag till att vandra i den gassande solvarmen och branna oss om axlarna. Till kvallen ska vi fira vara godkanda tentor!

Peru karta.

2009-01-20T06:16:00.000-08:00

Hejpa.
Här kommer en Perukarta som vi skall fylla i efter hand som vi cyklar.

ResFeber

2009-01-14T05:29:00.000-08:00

Trots de senaste dagarnas feber, ledvärk och magåkommor har vi nu båda skrivit tentan för termin 7 och en inte helt oväsentlig förberedelse inför resan är avklarad! Nu återstår en efterlängtad utflyttning från vår allt mer förfallna korridor, gratulerande av en 91-årig morfar och avsked av familj och vänner innan vi på tisdagkväll flyger mot Lima, Peru. Hemresan är bokad från Buenos Aires, Argentina, den 14 maj.

Vår plan är att i största möjligaste mån ta oss fram på cykel och sova längs vägen i tält eller på enklare vandrarhem. Vi cyklar från Peru till Bolivia via Cusco och Titicacasjön och fortsätter därifrån till Chile, korsar sedan Patagonien och tar oss förhoppningsvis ner till Kap Horn.